STT skriver:
Palveluviennin merkitys kasvaa Suomessa, kertoo Valtion taloudellinen tutkimuskeskus VATT.
VATT:n tutkimuksen mukaan palvelujen vienti vastasi viime vuonna 36 prosentista viennin kokonaisarvonlisäystä. Varsinaisten palvelualojen lisäksi palvelujen viennin merkitys kasvaa myös teollisuudessa.
Tutkimuksesta ilmenee, että palveluviennin kasvu on jo korvannut Nokian romahduksen jättämän aukon viennin luomassa kotimaisessa arvonlisäyksessä.
Detta är den första nyheten på mannaminne som på riktigt är positiv från det finska arbetslivet. En massa prylar har tillverkats med statsstöd och annan fiskal finansiering. Sysselsättningen har ökat och täckningsbidragen har varit sådana, att företagen har hållits vid liv med nöd och näppe.
Exporten av tjänster följs av någon anledning inte alls lika noggrant som varuexporten. Det är märkligt, bl.a. för att täckningsbidraget i export av tjänster är ca. 100 %.
Det som gör att Finland kan exportera annat än skog och markens innehåll i form av råvaror (KePu favoriter) är utbildningen.
SFP har flaggat och flaggar för utbildningen och vill använda mera medel på undervisningen. Med facit på handen är detta en mycket klok investering i framtiden.
Palveluviennin merkitys kasvaa Suomessa, kertoo Valtion taloudellinen tutkimuskeskus VATT.
VATT:n tutkimuksen mukaan palvelujen vienti vastasi viime vuonna 36 prosentista viennin kokonaisarvonlisäystä. Varsinaisten palvelualojen lisäksi palvelujen viennin merkitys kasvaa myös teollisuudessa.
Tutkimuksesta ilmenee, että palveluviennin kasvu on jo korvannut Nokian romahduksen jättämän aukon viennin luomassa kotimaisessa arvonlisäyksessä.
Detta är den första nyheten på mannaminne som på riktigt är positiv från det finska arbetslivet. En massa prylar har tillverkats med statsstöd och annan fiskal finansiering. Sysselsättningen har ökat och täckningsbidragen har varit sådana, att företagen har hållits vid liv med nöd och näppe.
Exporten av tjänster följs av någon anledning inte alls lika noggrant som varuexporten. Det är märkligt, bl.a. för att täckningsbidraget i export av tjänster är ca. 100 %.
Det som gör att Finland kan exportera annat än skog och markens innehåll i form av råvaror (KePu favoriter) är utbildningen.
SFP har flaggat och flaggar för utbildningen och vill använda mera medel på undervisningen. Med facit på handen är detta en mycket klok investering i framtiden.
Vastaukset 7
Vanhimmat
Tehdäänkö niin paljon piikahommia?
Fenno är fenno, inte kan man annat säga.
Inte ens stekande i smör hjälper, var det inte så ?
Aldrig ännu hört att någon svenskspråkig som jobbar inom servicebranschen räknar sig som piga.
Export av tjänster är lite annat. För en del kommentatorer (de båda finskspråkiga) ser detta ut att vara på tok för svårt.
För att ge en liten inblick i vad export av tjänster kan vara så är följande länk kanske till nytta: https://sv.wikipedia.org/wiki/Industri_4.0
Den berättar om utvecklingen av industrin och den i sin tur behöver en uppsjö av tjänster för att bli verklig.
En annan länk som ger en överblick av tjänster som exporteras: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Export-av-tjanster-betydelsefullt-for-Sverige/
Denna typ av verksamhet är det som SFP måste ha i fokus i frågan om arbetslivet. Jag är tyvärr inte helt övertygad om SFP:s kapacitet att göra det, efter den sekunden då jag läste SFP:s dravel till program i frågan.
Koulutuksesta pitää poistaa pakkoruotsi, jotta pojat pääsevät kunnialla koulunsa läpi.
Saksa , venäjä ja kiina ruotsin tilalle opetettaviksi kieliksi ainakin suurimpiin kaupunkeihin, jotta palveluiden vienti voisi kasvaa vielä enemmän.
Yritätkö tuolla jutulla puolustella rusujen vaatimaa kielipalvelua?!
Ainakin muihin maihin on ihan turha yrittää viedä sitä!
Muut maat eivät ole niin typeriä...